vem ar du, vem ar jag

Svart eller vit... Lang eller kort... tjock eller smal... rolig eller trakig... glad eller ledsen... Hur mycket vi an forsoker att definera oss som det ena eller det andra, sa verkar det som att, vad vi an bestammer oss for att vara, sa finns det en annan sida av oss som sager att det nog ar battre att vara nagot eller nagon annan. Vi forsoker att placera oss sjalva i fack for att gora det lattare att forsta vem vi egentligen ar, men samtidigt som vi forsoker komma pa vem vi ar, sa finns det matsatta krafter som drar oss at det motsatta hallet. Ett standigt sokande efter ratt eller fel har fatt mig att inse ett och annat.

Men vad det hela kanske handlar om ar inte vem vi ar eller hur vi ar, utan i vilken situation vi befinner oss. For aven om vi ar valdigt sjalvsakra och trivs med oss sjalva sa kommer vi forr eller senare att hamna i en situation dar vi kanner oss underlagsna. varat beteende kommer dar med att paverkas av vara kanslor. om vi befinner oss i ett rum med super modeller, kan det latt handa att vi kanner oss tjocka. Men om vi sitter och tittar pa ett avsnitt av "the biggest looser" kanner vi oss troligen mer nojda med var kropp. Det sags att vi maste inse att livet inte alltid ar svart eller vitt, utan for det mesta en gra nyans. Sa sant som det ar sagt, sa maste vi ocksa inse att svart inte alltid ar svart och vitt inte alltid ar vitt. Allt beror pa omgivningen vi befinner oss i.