Underbara Fantastiska Enastående Håkan

En mycket god musikälskande vän tipsade mig om ett program på svt med håkan hellström. "De kallar oss artister," en serie med olika artister, och först ut var den underbara håkan. tacka vet jag internet och internettv. en underbar halvtimme med fantastiska håkan. Han inspirerar och förmedlar med mer känsla än någon annan.. En never ending love story mellan mig och honom växte idag ännu starkare, och för er som vill uppleva äkta känslor är det bara att gå in på svt och söka på De kallar oss artister. Men var uppmärksam, för de sista 2 minuterna av klippet är reklam för nästa veckas artist: Per Gessle. håkan hellströms motsats, mannen utan känslor vars hela musikaliska existens som soloartist bygger på Gyllene Tider och deras storhet. En sopa helt enkelt som inte borde vara en del av samma tv-serie som den enastående Håkan.

för att undvika missförstrånd:
Länken nedan tar er direkt till klippen

http://www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=98581&lid=puff_1286782&lpos=extra_0

Lyckorus

Det har varit några jobbigt veckor... Men så en dag vaknade jag allt kändes bättre. Mycket bättre. Inte bara mindre dåligt, utan till och med mycket bra. Mycket bra känslan har jag haft i några dagar nu och det är underbart. Det känns nästan lite för bra, och jag har grubblat i några dagar om jag verkligen skulle prata om det här på bloggen, för tänk viden vänder nu när jag har berättat om det. I alla fall så bestämde jag mig för att jag det, vara lite modig. Vi får väl se hur länge det håller i sig, men just nu är världen vacker, och jag ser hoppfullt på framtiden. Men en sak som är säker är att vinden kommer hålla i sig i alla fall nästa vecka. För på måndag kommer Per, och på torsdag åker jag till Dallas för att tävla. Ja, det var på den tävlingen som jag fick min första Amerikanska sjukhus upplevelse förra året. Det kan helt klara bara gå bättre i år.

This is what life should be like

That never ending feeling...

Passet från helvetet

ja ja jag vet att jag är skitdålig på att updatera bloggen men det kommer alltid något emellan, och
ärligt talat så är mitt liv inte tillräkligt spännade eller mina funderingar tillräkligt djupa för att jag ska uppdatera oftare. Idag ska jag första gången på länge länge berätta vad vi simmade.
600 insim
2x(4x25 skovel, 3x200 medley på 2.40, 4x75 frisim, 2x25 sprint) serien var typ insim.
huvudserie:
2x(5x100 frisim start:1.05, 6x25 fj st: 25, 4x25 under vattnet st: 45.
5x100 fj st: 1.35, 4x25 under vattnet st.45)

allt var i yards så startiderna motsvarar +6 sek kortbana på 100ar, och ca 12 sec på 200ar. löjligt snabba starttiden och löjligt jobbigt sett. Inte äns så här i efterhand när det är över kan jag glädjas över det. för det var bara onödigt och stört. Jag hatar set när man fastän man försöker vara positiv inte för en sekund tror att man kommer klara det. Det gjorde inte saken bättre heller att medeldistans gruppen körde started typ hela passet inför tävlingen i helgen. ibland känns det meningslöst att plåga sig själv, men jag vet varför jag är här och det är huvudsaken.
jag har många andra funderingar också men det får inte plats här idag.
imorn åker vi till florida.. jag hoppas det kommer bli roligare än det här passet var.