fredag, augusti 20, 2010

tillbaka

tillbaka i det stora landet och allt ar som vanligt. skolan har borjat och jag kanner mig redan stressad. Men inte sa mycket att gora at det, bara ta en dag i taget och fokusera pa det jag kan kontrollera. Jag har borjat simma lite. Lite fast lite for mycket. Axeln kanns redan ond, sa da maste jag backa ner.

Jag tankte beratta om en handelse hemma i Ostersund. inget stort men det fick mig att tanka efter. Jag var pa stan och framfor mig gick tva killar i 14-15 ars aldern. Det pratade om att de vill kopa en cola, men istallet for att handla pa Karamellkungen skulle de ga till Ica for dar kostade den 5 istallet for 10. Det kanske inte later som nagon varldsnyhet, men det fick mig att fundera. Nar man var i den aldern sparade man. Man tyckte att det var vart att ga en omvag for att spara 5 kroner. Men nu, tycker man att det bara ar smapengar och man ar for lat for att ta en omvag. Det handlar om smapengar och det kanske inte kanns vart det men nar man var yngre var det det for man hade mindre pengar att rora sig med. Men om man vill bli rik kanske det ar vart att ga ett extra kvarter for att spara en femma. kanske ar ordspraket "manga backar sma" mer relevant an vi tror. det kanske ar sa vi borde leva. Ta varje tillfalle vi kan till att spara.

måndag, augusti 09, 2010

Vagen till vad?

snart ar semestern slut. snart ar det hejda sverige. Det kanns jobbigt och svart. men jag vet att jag kommer vara redo nar det ar dags. Kyle har akt tillbaka, men jag har nagra dagar kvar i Ostersund. Jag har fatt manga fragor om framtiden. Var vill du bo? vad ska du gora? och jag har tankt mycket. och lange. Men inte kommit fram till nagonting. Jag vet att framtiden kommer att losa sig, precis som allting alltid gor. Det gar inte att planera allt, och ju mer jag funderar desto mer forvirrad blir jag. Jag vill sa mycket men var sak har sin tid. Det anda jag kan kontrollera ar vad som hander just nu, och sen far vi se. Jag kan dromma och hoppas men nagra exakta planer kan jag inte gora. Jag onskar ofta att nagon kunde bestamma at mig, men jag vet samtidigt att det skulle gora mig olycklig. Jag tror pa sjalvstandligheten, samtidigt som jag vardesatter samhorigheten. Jag vill vara fri, samtidigt som jag soker struktur. Jag ga framat, samtidigt forsoker jag leva i nuet. Balansen och frihet. Gladje och nojdhet. Om nojdhet ar ett ord. Jag vet inte. Det anda jag vet ar att du bestammer sjalv hur lang vagen ar. Hur lange du vill vandra, hur lange du ska leta. Det ar upp till dig.