inte alltid tummen upp

tva dagar i rad, tro det eller ej men jag ljog inte nar jag sa att den har gangen har jag bestamt mig. det ar mars och blogggen lever. Men nu ska jag sluta klappa mig sjalv pa axeln over astadkomsten att klottra ner nagra rader pa en internet sida och istallet prata om en av de dar funderingarna jag berattade om igar.

De ar funderingar ocksa kopplade till sjalvbestamande och viljekraft. Det handlar om skador och simning. Men Jag vet inte var jag ska borja; for var borjar man nar man ska forsoka forklara hur det kanns att inte kunna fa det man mest av allt vill ha? Vi har alla upplevt den kanslan nagon gang; kanske som barn, gratandes over den dar leksaken mamma eller pappa vagrade kopa; eller som tanaring nar snyggingen du skrivit om i dagboken hela terminen borjade dejta din basta kompis. Nar det kommer till simningen ar det inga foraldrar eller bastis som star ivagen; utan skador. Jag minns den har tiden for ett ar sedan, jag langtade efter ett fa operera mig. Jag vet att det later galet, vem har nagonsin langtat efter en operation. men det gjorde jag; jag ville fixa allt sa snart som mojligt, sa jag kunde borja trana pa riktigt igen. Min iver och vilja hjalpte mig fortsatta vara positiv nar jag fick veta att en operation skulle bli tva.

och sa ett ar senare, langtan att fa trana pa riktigt finns fortfarande dar. Men ivern har ersatts av tvivel. Tvivel pa att det nagonsin kommer kannas bra igen. Om jag nagonsin kommer att kunna trana pa riktigt. jag vet vad ni tanker.. upp med hakan, det kommer att bli bra. fortsatt vara postiv. Ja ja jag vet, jag vet. jag kan alla klychor utan och innan. Och jag forsoker, men det ar inte alltid sa latt. men vanta lite, varfor sitter jag har och forsoker forsvara mig? jag bohover inte lyssna pa nogon annan. Jag bohover inte forklara for nogon annan. For simningen ar for min skull. Jag forsoker inte bli bra for nagon annans skull. Det har ar mitt liv och jag maste focusera pa vad JAG vill; vilket ar att bli bra. Inte for att jag ska bevisa for nagon annan vad jag kan, utan for att jag ska kunna gora det jag alskar; att simma. tro inte att det har ar slutet, for ivern and viljan vinner alltid over tvivlen.