Inte roligt. . .

Jag vet inte var jag ska börja. Världens värsta dag. Vaknade med migrän och illamående på ett hotell i Georgia . kunde inte äta frukost. kräktes, sov en timme. åkte till badet. mådde fortfarande illa. Simmade in, simmade mitt lopp med utmattning i kroppen. Sakta. Blev arg och ledsen. 10 minuter senare upptäckte jag att mitt schampoo hade läkt över hela min mobil. Så där var jag, med Migrän, illamående, utmattning, frustation och besvikelse. Utan mobil. Helvetets dag följdes upp med en 5 timmar bilresa hem och nu sitter jasg här. fortfarande besviken. fortfarande frustrerad. Irriterad över situationen, frusterad över att jag inte äns fick chansen att prestrera. Innan loppet försökte jag att intala mig själv att det skulle gå. att jag kunde simma fort, trots illamående och migrän. . . Jag kände mig lurad, bedrägen. Det kändes som att någon hade tagit något ifrån mig som tillhörde mig. Jag tror inte på klychan folk säger till sig själv när det är nere; att det finns en mening med allt. . . Men jag tror att man kan hitta en mening med allt om man försökter tillräkligt mycket, och det är väl det jag måste göra. Titta närmare och fundera mera om jag kan hitta nån mening med det hela. Men medan jag gör drömmer jag mig bort.