Running out of time

Jag känner mig nästan förpliktigad att berätta fortsättningen på historien om min onda axel. Kanske inte det mest spännade ämnet men ändå det som har tagit upp större delen av min vardag den senaste veckan. Jag gjorde röntgen onsdag morgon, magnet röntgen onsdag eftermiddag, fick resultat som visade en inflammation i superspinatus torsdag förmiddag och tillsist en kortison spruta på torsdag eftermiddag. Ja och sen följden en 8 timmar lång bussresa till Kentucky på fredag morgon, tävling lördag förmiddag och samma 8 timmar tillbaka på lördag kväll. Nu har det hunnit blivit söndag kväll, och Jag kan väl inte påstå att min axel eller jag har mådde speciellt bra under någon del av helgen men nu får jag vila 3 dagar från simningen och förhoppningsvis kommer det hjälpa. För jag har inte tid med det här. 4 veckor till topptävlingen och jag gör vad jag kan för att hålla motivationen och självförtroendet uppe.