tummen upp.. inte

Det sägs att efter regn kommer solsken, och jag har börjat inse att det även gäller för de motsatta. Efter en bra dag kommer en dålig dag, och det gäller verkligen att passa på att vara så glad och nöjd som möjligt när det kommer en bra dag. Det känns som att varje gång det börjar gå lite uppåt så får jag en hammare i huvudet. Men det är jag själv som greppar om hammaren och tar i med alla mina krafter. För varje gång det börjar gå lite uppåt så kommer mig inre röst fram. Rösten som påminner mig om att någonting alltid kan bli bättre, som intalar mig om att jag inte alls förtjänar att vara nöjd, och rösten som varnar mig att om jag blir för nöjd kommer det att gå utför. Jag började det här inlägget för någon dag igår. Då hade jag en dålig dag och trodde att det skulle följas av en bra dag. men skent bedrog mig och dagen efter blev sämre. Upp och ner hit och dit, som en känslomässig bergodalbana, mitt humör kan gå från 0 till 100 från 100 till 0, allt eller inget. Jag ska försöka att vara mer kontrollerad, tänka mer rationellt och försöka att hantera motgångar på ett moget och ärligt sätt. Mogen och ärlig, det är mitt nya jag. Jag ska inte bygga broar, inte lägga stenar i min redan blytunga ryggsäck.